Summering av Kirurgiveckan 2017

NFSK’s styrelse och flera ambassadörer var på plats under veckan. Vi fick många besök i vår monter och flera nya medlemmar, vilket vi är väldigt glada för. Vi hade även förmånen att kunna erbjuda en medlemslunch med föredrag av Jenny Drott om hur man skriver ett abstract, vilket ni som deltog på Medlemsdagarna i våras önskade att vi skulle anordna. Kirurgiveckan är årets viktigaste mötesplats för oss när det gäller nätverkande med er och att utveckla samarbeten. Tack för er feedback om veckans betydelse för att få möjlighet att träffas och till kunskapsutbyte.

Under onsdagen presenterade Amra Drocic, årets specialistsjuksköterska, sitt projekt ”Minska de sjukhusförvärvade pneumonierna på kirurgiska kliniken”. Arbetssättet består av en checklista som fylls i hos patienter med förebyggande åtgärder som utförs tre gånger per dygn. Projektet framhäver vikten av det tvärprofessionella samarbetet kopplat till patientens individuella behov.

MEDFILM, sponsor till stipendiet, överlämnade diplom och blommor till Amra och därefter presenterade de sina produkter, lättförståeliga informationsfilmer för patienter om olika kirurgiska ingrepp. Vi tackar MEDFILM som gör det möjligt att dela ut stipendiet.

Är du årets specialistsjuksköterska i kirurgisk vård 2018? Tveka inte att ansöka via vår hemsida, projektet behöver inte vara slutfört när du ansöker. Vi ser fram emot ditt bidrag!

Åtta abstract blev utvalda att presenteras på det vårdvetenskapliga programmet under onsdagsförmiddagen. Nedan kan du läsa korta referat från föredragen.

Pernilla Svanäng, specialistsjuksköterska vid kirurgkliniken på Linköpings universitetssjukhus inledde sessionen med att beskriva projektet: "Bedside-rapport på Kirurgiska kliniken i Linköping - utvärdering efter ett halvår". Svanäng beskriver flera positiva effekter som noterats som resultat, bla ökade patienternas möjligheter att delta aktivt i beslutsfattandet och fler patienter erhöll information om vårdplanen.  Projektet innebar även mer än en halvering av tidsåtgången för rapporteringen mellan arbetsskiften. Medarbetarna ansåg också att bedside-rapport gav en tydlig bild av patientens tillstånd på ett enklare sätt. Man konstaterar att den tid som sparades in vid bedside-rapport kan bidra till att möjliggöra tid för kompetensutveckling eller administrativt arbete som vanligtvis prioriteras bort.

Carolina Leopoldson, specialistsjuksköterska vid sektionen för Transplantationskirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala, beskrev "Patienternas upplevelser av delaktighet vid akut inskrivning på kirurgisk vårdavdelning". Leopoldson hade intervjuat 15 patienter som blivit inskrivna av sjuksköterska i samband med ett akut vårdtillfälle på kirurgisk vårdavdelning. Störst påverkan för upplevelsen vid inskrivningstillfället var sjuksköterskans bemötande. Patienternas känsla av trygghet och möjlighet till delaktighet grundades i vårdrelationen med sjuksköterskan. Det är av största vikt att sjuksköterskan redan vid inskrivningen bjuder in patienten till delaktighet samt ger information på ett individanpassat sätt.

Emelie Janefjord, apotekare från kirurgiska kliniken, Linköpings universitetssjukhus, beskrev effekten av implementering av apotekarfunktionen i föredraget, "Apotekare i den kliniska verksamheten - erfarenheter efter 1 år". Janefjord visar med en enkätstudie och journalgranskning att apotekares funktion på vårdavdelningen har stor betydelse för det kliniska arbetet då läkemedelsbehandlingen blir korrekt och kostnadseffektiviteten högre samtidigt som patientsäkerhet och vårdkvalitet förbättras.

Anna Lindhoff Larsson, forskningssjuksköterska och specialistsjuksköterska vid Linköpings Universitetssjukhus visade i föredraget: "Den svenska översättningen av livskvalitetsinstrumentet EORTC QLQ-LMC21" tillvägagångssättet för att översätta och anpassa, ett engelskt livskvalitetsinstrument för patienter med levermetastaser, till svenska förhållanden.
Arbetet resulterade i en svensk version som är godkänd av EORTC som nu är möjligt att använda för att mäta livskvalitet hos våra patienter.

Maria Dillström, specialistsjuksköterska från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg redovisade i föredraget "Upplevelser av att genomgå akut reoperation", resultatet av en intervjustudie av 15 patienter som genomgått elektiv kirurgi men tvingats till reoperation. Dillström menar att patienterna upplevde reoperationen som mycket påfrestande och vårdpersonalen hade stor betydelse i hur patienterna kunde hantera reoperationen utifrån information, tillgänglighet och förtroende.

Sjuksköterskorna Ylva Scherdin och Pernilla Gunnarsson från kirurgkliniken, Linköpings Universitetssjukhus redovisade en studie på bröstcanceropererade patienter: "Minskar serom vid PICO-behandling efter mastektomi". Studien jämförde PICO-behandling efter mastektomi med den traditionella behandling med eller utan drän för att utröna om PICO-behandling kunde reducera förekomst av serom postoperativt. Scherdin & Gunnarsson presenterar i sitt resultat att PICO-behandling inte hade någon effekt på seromutvecklingen, dock förbättrades sårläkningen hos de som hade PICO-förband.

De två specialistsjuksköterskorna Janeth Mattsson vid kirurgkliniken på Mora Lasarett och Camilla Karlström vid kirurgkliniken på Sunderbyns sjukhus, presenterade sin undersökning i föredraget "Patienters skattning av sin egenvårdskapacitet efter abdominell kirurgi". Mattsson & Karlström tillfrågade 51 patienter vid fyra kirurgiska vårdavdelningar i Sverige och bad dem besvara frågor för att mäta graden av självuppskattad egenvårdskapacitet efter genomgången bukkirurgi. Resultatet visade att kvinnor skattade sin förmåga högre än män men ingen skillnad mellan operationsteknik och skattning av egenvårdsförmåga.

Sista fria föredraget under det vårdvetenskapliga programmet på Kirurgveckan var "Upplevelser av att vårdas på två olika sjukhus i samband med cancerkirurgi". Det var Linnea Sundström och Pernilla Hendeberg, specialistsjuksköterskor från kirurgkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro, som hade studerat patienternas upplevelser av att opereras på ett sjukhus men eftervårdas på ett annat sjukhus. Sundström & Hendeberg fann att patienterna beskrev att möjligheterna till att få den bästa möjliga behandlingen, gav hopp och tillit samtidigt som avståndet till närstående kunde uppleva ökad sårbarheten. Studien ger förståelse för hur omvårdnaden kan organiseras för den ökande grupp patienter som måste resa långt för att få vård och behandling.

Under torsdagseftermiddagen fick vi ta del av forskning och förbättringsarbeten som genomförts runt om i landet. Papperslöst arbetssätt närmare patienten, teamtavla, sårvårdsrond, förbättrad palliativ vård, patienterfarenheter och följsamhet till basala hygienrutiner var några av ämnena som bjöds. Välkomna in i det Vårdvetenskapliga biblioteket på vår hemsida där ni hittar alla postrarna!

Kompetent omvårdnad

NFSK’s ordförande Therese Avallin och vice ordförande Karolina Härle höll under onsdagen ett föredrag med titeln “Kompetent omvårdnad” som inte bara fyllde rummet med 220 personer utan även fick samtliga i rummet att fundera över viktiga frågor! Resonemanget gick kring de redskap vi har för att säkerställa omvårdnad med hög kvalitet - utifrån våra sex kärnkompetenser; Personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård och information. Omvårdnad lindrar, behandlar och botar. Det finns tydliga samband mellan utebliven omvårdnad och ökad dödlighet. Personcentrerad vård där patientens omvårdnadsbehov identifieras och tillgodoses tillsammans i teamet står snart på allas agendor. Trots det får våra patienter inte den omvårdnad de behöver. Vad beror det på? Hur ska vi lyfta omvårdnaden? Hur värderar vi den? Betydelsefulla frågor som omedelbart satte igång deltagarna att diskutera med varandra. Tillsammans kan vi lyfta dessa frågor och möjliggöra att den kirurgiska patienten får den vård den har rätt till.

Patientens omhändertagande vid bråckkirurgi

På torsdagen hölls en samling tvärprofessionella föredrag i samarbete med föreningarna NFSK , SIKT, och PeriOp. Johanna Österberg, kirurg från Mora inledde med sitt föredrag om selektion och optimering av patienter samt val av operationsmetod för bukvägg och ljumske. Fredrik Hjern, kirurg från Danderyd Stockholm, belyste möjligheten att använda sig av fast-track konceptet även vid bråckkirurgi.  Inger Nilsen dietist från Mora lasarett  berättade om betydelsen av 10% viktminskning för de patienter med ett BMI >30, vid en bråckoperation. De patienterna fick inför sin operation stå på Modifast kost i två veckor. Inger belyste positiva forskningsresultat såsom minskade komplikationer. Sist ut pratade lungläkaren Matz Larsson från Örebro om vikten av rökstopp vid kirurgi, och gav exempel på praktisk guidning till de patienter som är motiverade att sluta röka. Matz är den enda läkaren som jobbar professionellt med “tobaksmedicin” och är dessutom klinisk verksam som lungspecialist. Under hans föredrag pratade han bland annat om sin avhandling om passiv rökning.

Peroperativ handläggning och akut ERAS

Vi fick under torsdagen lyssna till en föreläsning om peroperativ handläggning och ERAS vid akut kirurgi. Nial Quiney redovisade resultatet från hans sjukhus i England efter införandet av ERAS. Resultaten visade bland annat på kortare vårdtider och snabbare återhämtning. Vikten av ett multidisciplinärt team för att kunna införa ERAS inom akut kirurgi lyftes fram. Quiney poängterade även vikten av mobilisering, nutrition och information och vikten av kompetens i de vårdande professionerna. Mats Lindblad berättade om införandet av ERAS inom esofaguskirurgi. De upplevde det som ”omvälvande” då patienterna postoperativt kunde mobiliseras redan första dagen efter operationen. Lindblad poängterade vikten av information t.ex. att patienten var förberedd på hur lång vårdtiden förväntas vara. Folke Hammarqvist presenterade den nya svenska ERAS föreningen SwERAS , vars syfte är att evidensbaserat utbilda, utveckla, granska och forska kring alla delar av den perioperativa fasen. För mer information om föreningen samt ansökan om medlemskap (som är gratis) se sweras.se.

RAPP -  En it-lösning för en effektiv systematisk postoperativ uppföljning

Ulrika Nilsson, professor i omvårdnad från Örebro universitet, berättade inspirerande om en mobilapplikation vid namn ”RAPP” som utformats för uppföljning av patienter i hemmet. En it-lösning för en effektiv systematisk postoperativ uppföljning. I denna app fick patienterna efter hemgång svara på frågor om tex smärta och skatta sig själva varje dag. De hade också chans att önska kontakt med en sjuksköterska via appen. Patienterna var nöjda med appen till 100%. Applikationen har nu börjat användas även utanför Örebro där Ulrika jobbar.

Att vara ambassadör för NFSK innebär att vara en lokal representant där du jobbar och kontaktperson för föreningen. Ambassadörens uppgifter innefattar bland annat att ge information om föreningen till verksamheter, specialistsjuksköterskor och studerande samt att dela med sig av projekt och förbättringsarbete som sker lokalt, via det vårdvetenskapliga biblioteket.

Våra lokala ambassadörer finns listade här på hemsidan, se våra ambassadörer »

Kontakta oss i styrelsen om du är intresserad av att bli ambassadör, maila till info@nfsk.se.

Ett år går fort och vi ser nu fram emot ”en sund vecka” under Kirurgiveckan 2018 i Helsingborg. NFSK har under senaste årets planering för Kirurgiveckan i Jönköping fått ett närmre samarbete med Svensk Kirurgisk Förening. Vi ser fram emot att utveckla samarbetet vidare vad gäller Kirurgiveckan. I vilken form och hur mycket NFSK kommer vara delaktiga i det vårdvetenskapliga programmet 2018 är ännu inte bestämt. Representanter från styrelsen kommer att möta den lokala gruppen för det vårdvetenskapliga programmet under hösten och diskutera samarbetet vidare.

För att det vårdvetenskapliga programmet ska bli ännu bättre vill vi gärna ta del av era synpunkter kring årets vecka och förbättringsförslag till kommande år. Skicka in dina åsikter och förslag till kirurgiveckan@nfsk.se senast den 15 september.

Som sagt, tiden går fort. För att hinna med att skriva ett abstract behöver man redan nu fundera ut ett område att skriva om. Har du ett förbättringsarbete på gång eller precis slutfört ett? Bedriver du forskning? Är du i startgroparna för ett utvecklingsarbete på din klinik?

Tänk redan nu om det är något du vill presentera på Kirurgveckan nästa år. Att dela med sig av goda exempel kan förbättra vården för den kirurgiska patienten. Vi ses i Helsingborg 2018!