Åtta abstract blev utvalda att presenteras på det vårdvetenskapliga programmet under onsdagsförmiddagen. Nedan kan du läsa korta referat från föredragen.
Pernilla Svanäng, specialistsjuksköterska vid kirurgkliniken på Linköpings universitetssjukhus inledde sessionen med att beskriva projektet: "Bedside-rapport på Kirurgiska kliniken i Linköping - utvärdering efter ett halvår". Svanäng beskriver flera positiva effekter som noterats som resultat, bla ökade patienternas möjligheter att delta aktivt i beslutsfattandet och fler patienter erhöll information om vårdplanen. Projektet innebar även mer än en halvering av tidsåtgången för rapporteringen mellan arbetsskiften. Medarbetarna ansåg också att bedside-rapport gav en tydlig bild av patientens tillstånd på ett enklare sätt. Man konstaterar att den tid som sparades in vid bedside-rapport kan bidra till att möjliggöra tid för kompetensutveckling eller administrativt arbete som vanligtvis prioriteras bort.
Carolina Leopoldson, specialistsjuksköterska vid sektionen för Transplantationskirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala, beskrev "Patienternas upplevelser av delaktighet vid akut inskrivning på kirurgisk vårdavdelning". Leopoldson hade intervjuat 15 patienter som blivit inskrivna av sjuksköterska i samband med ett akut vårdtillfälle på kirurgisk vårdavdelning. Störst påverkan för upplevelsen vid inskrivningstillfället var sjuksköterskans bemötande. Patienternas känsla av trygghet och möjlighet till delaktighet grundades i vårdrelationen med sjuksköterskan. Det är av största vikt att sjuksköterskan redan vid inskrivningen bjuder in patienten till delaktighet samt ger information på ett individanpassat sätt.
Emelie Janefjord, apotekare från kirurgiska kliniken, Linköpings universitetssjukhus, beskrev effekten av implementering av apotekarfunktionen i föredraget, "Apotekare i den kliniska verksamheten - erfarenheter efter 1 år". Janefjord visar med en enkätstudie och journalgranskning att apotekares funktion på vårdavdelningen har stor betydelse för det kliniska arbetet då läkemedelsbehandlingen blir korrekt och kostnadseffektiviteten högre samtidigt som patientsäkerhet och vårdkvalitet förbättras.
Anna Lindhoff Larsson, forskningssjuksköterska och specialistsjuksköterska vid Linköpings Universitetssjukhus visade i föredraget: "Den svenska översättningen av livskvalitetsinstrumentet EORTC QLQ-LMC21" tillvägagångssättet för att översätta och anpassa, ett engelskt livskvalitetsinstrument för patienter med levermetastaser, till svenska förhållanden.
Arbetet resulterade i en svensk version som är godkänd av EORTC som nu är möjligt att använda för att mäta livskvalitet hos våra patienter.
Maria Dillström, specialistsjuksköterska från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg redovisade i föredraget "Upplevelser av att genomgå akut reoperation", resultatet av en intervjustudie av 15 patienter som genomgått elektiv kirurgi men tvingats till reoperation. Dillström menar att patienterna upplevde reoperationen som mycket påfrestande och vårdpersonalen hade stor betydelse i hur patienterna kunde hantera reoperationen utifrån information, tillgänglighet och förtroende.
Sjuksköterskorna Ylva Scherdin och Pernilla Gunnarsson från kirurgkliniken, Linköpings Universitetssjukhus redovisade en studie på bröstcanceropererade patienter: "Minskar serom vid PICO-behandling efter mastektomi". Studien jämförde PICO-behandling efter mastektomi med den traditionella behandling med eller utan drän för att utröna om PICO-behandling kunde reducera förekomst av serom postoperativt. Scherdin & Gunnarsson presenterar i sitt resultat att PICO-behandling inte hade någon effekt på seromutvecklingen, dock förbättrades sårläkningen hos de som hade PICO-förband.
De två specialistsjuksköterskorna Janeth Mattsson vid kirurgkliniken på Mora Lasarett och Camilla Karlström vid kirurgkliniken på Sunderbyns sjukhus, presenterade sin undersökning i föredraget "Patienters skattning av sin egenvårdskapacitet efter abdominell kirurgi". Mattsson & Karlström tillfrågade 51 patienter vid fyra kirurgiska vårdavdelningar i Sverige och bad dem besvara frågor för att mäta graden av självuppskattad egenvårdskapacitet efter genomgången bukkirurgi. Resultatet visade att kvinnor skattade sin förmåga högre än män men ingen skillnad mellan operationsteknik och skattning av egenvårdsförmåga.
Sista fria föredraget under det vårdvetenskapliga programmet på Kirurgveckan var "Upplevelser av att vårdas på två olika sjukhus i samband med cancerkirurgi". Det var Linnea Sundström och Pernilla Hendeberg, specialistsjuksköterskor från kirurgkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro, som hade studerat patienternas upplevelser av att opereras på ett sjukhus men eftervårdas på ett annat sjukhus. Sundström & Hendeberg fann att patienterna beskrev att möjligheterna till att få den bästa möjliga behandlingen, gav hopp och tillit samtidigt som avståndet till närstående kunde uppleva ökad sårbarheten. Studien ger förståelse för hur omvårdnaden kan organiseras för den ökande grupp patienter som måste resa långt för att få vård och behandling.
Fria föredrag under Kirurgiveckan 2017.